Jag reser mej jóch försöker sticka därifrån men han har ett bra grepp om min arm.

Jag: men släpp!!

Louis: kom tillbaks!

Jag rycker loss armen och går ut , vrf litar han inte på mej?

Det var ju han som var otrogen , inte jag!

Det är jag som har ett skäl att inte lita på honom!

Han kommer utrusande och kramar mej.

Louis: Förlåt.. Jag skulle inte ha sagt så där.

Vi går in igen tillsammans och jag går in i tummet igen och lägger mej i sängen ner bäddad .

Han går mot mej och frågar om han får lägga sej .

Jag: kom hit älskling.

Jag blir rädd och hoppar till , Louis tar en baseboll trä och går ut i hallen .

Där står hela gänget , utom Niall.

Jag får ont i magen , varför kommer alla men inte Niall?

Jag: Vart är Niall?

Liam: Ja , juste vi måste prata om det .

Jag: Har det hnt honom något?!

Liam går ut och jag går efter honom ut , och där står Niall kvar vid bilen.

Liam: Han vill prata med dej. Det är viktigt..

Liam går in och jag går mot Niall.

Jag: hej.

Niall: allt lungt?

Jag: En pojke.

Niall: Jag menade dej.

Jag går fram mot honom och han öppnar sin famn.

Jag står i hans famn och han viskar ''Jag saknar dej vännen''.

Jag:saknar dej med vännen.

Jag hör hur dom börjar skrika där inne i stugan.

Jag: MEN FÖRFAN!

Jag springer in och hämtar lillen som ligger i byrån och gråter.

Går in i köket och nu jävlar!

Jag: VA FAN TNKER NI MED?

SÄNK MUSIKEN FÖRFAN!

Dom tittar konstigt på mej och Louis kommer ut springande från källaren.

Louis: Va händer?

Jag: Sa du att dom fick sätta på musik på 100 volym?!

Louis: gjorde dom det? Jag sa att dom fick ha musik men inte över 15 på volymen.

Jag: Kan ni inte tänka lite grabbar?

Ser ni vad jag håller i? Ett liv , med huvudvärk.

Liam,Harry och Zayn hänger med huvudena och ser på mej med snälla ögon.

Liam: Förlåt..

Harry: Det var värkligen inte meningen!

Zayn: Har ni bebisar?

Niall kommer in i huset och tittar runt i rummet.

Niall: Har ni fest när bebisen sover?

Jag: Nej? Tror du jag är dum i huvet eller?

Niall tittar på mej och höjer ögonbrynen , säger inget .

Jag går in i sovrummet med lillen och låser dörren.

Jag: Det är visst bara du och jag . Min lilla pojke. Jag älskar dej . 

Louis kommer in och låser dörren efter sej .

Jag: Varför låste du?

Louis kysser mej på kinden och lägger lillen i hans lilla ''säng''.

Jag: va gör du älskling?

Louis: lägg dej ner .

Jag: nej , jag har fan nyss fått barn Louis.

Louis: lungt , vi ska bara mysa lite .

Jag lägger mej ner och ser misstänksam mot honom och han lägger sej ner .

Louis: Va sa Niall ?

Jag: ingenting

Louis: säkert?

Jag: Ja! litar du inte på mej?

Louis: Jo såklart jag gör. Trodde bara att han skulle börja med att han saknar dej och vill ha dej tillbaks och sånt.

Jag: lägg av ..

När vi kommer hem är Louis jätte glad , han gör i ordning en byrålåda så länge där lillen ska sova några dagar .

Bara tills vi får fixa en säng till honom .

När Louis bäddar med kuddar , två filtar och tillsist .. Louis favorit nalle som han hade när han var liten .

Louis vänder sej till mej och bebisen med nallen .

Louis: Jag fick den när jag var bara ett år , men nu får du den lille pys.

Han tittar på mej och ler .

Nallen är brun med en röd nos och ganska stor .

Jag: Han kommer älsa den gubben .

Louis: tror du det?

Jag: såklart .

Louis: så mycket som jag älskar dej?

Jag lutar mej frammåt och kysser honom.

Louis viskar till mej , att han visste att jag skulle klara det .

Jag lägger ner lillen i byrålådan och viskar i hans öra ''mamma älskar dej.''

Louis kommer bakom mej ''det gör pappa också'' viskar han i mitt öra .

Jag vänder mej om och han omfamnar mej .

Han är min pojvän. Min ängel .

Han skiner upp den mörkaste natten.

Han är mitt liv nu , den ända som håller m in värld uppe .

Du var otrogen , visst men jag skulle aldrig lämnat dej .

Jag skulle ha stannat , jag skulle ha låtit dej förklara .

Men det gjorde jag inte. Idiot .

Jag älskar dej . Jag kommer aldrig låta dej gå .

Hoppas att du inte låter mej gå .

Baby håll mej hårt och säg att du älskar mej .

Jag älskar dej.

Love you like a love song baby .

Jag: du och jag .

Louis: föralltid.

Jag: ingen tid med dej kommer räcka . Så jag ber dej , släpp mej inte ,

Louis: aldrig .

Det knackar på dörren och nästa sekund kommer det någon inrusande in och skriker

'' AND LIVE WHILE WE'RE YOOOOOOUUUUNNNGGGGGGG''.

Jag: Louis , jag klarar det inte . Jag kan inte .

Louis: du var lugn! , det kommer gå finfint älskling. Läkarna frågar om jag är redo , jag vill säga nej .

Louis kysser min panna och håller mej i handen .

Läkaren: då kör vi ! Jag vill att du slappnar av ordentligt och tar det lungt .

Det kommer vara över innan du ens hinner säga ett ord!

Jag slappnar av , tittar på Lou och blundar och tänker ... Det kommer att gå bra ,

snart kommer jag och Louis Ha småbarn och allt kommer bli som vanligt igen ,

jag ska få en familj. Vi ska få en familj .

Jag andas , läkaren säger att jag ska vara berädd att krysta .

Jag kan bara tänka , hur mår dom? Har dom fått tillräkligt med näring? .

Han säger åt mej att krysta , jag gör det och det gör så ont , SÅ ONT!

Jag skriker och Louis försöker lugna mej , han säger att jag ska klämma hans hand .

Ta ut det över honom p.g.a av han gjort . Just nu SKITER jag i vad han gjort .

Det vitigaste nu är att vi ska hålla ihop våran familj .

Jag krystar och det gör ont men det börjar synas någonting därnere , ett huvud .

Jag börjar gråta , dels för att det gör ont men mest för att där är vårat barn . Mitt och Louis barn .

Läkaren säger åt mej att sluta krysta och andas djupa andetag , där är den .

Hon eller han .

Läkaren sänker rösten .

Läkaren: det är en pojke .

Läkaren tvättar av allt blod och ger honom till Louis , han börjar snart gråta . Det syns , han är lycklig. Som jag .

Jag: älskling .. det är okej . Vi klarade det .

Louis: du klarade det . jag älskar dej ,

Jag : Jag älskar dej med .

Jag vaknar upp på sjukhus , Louis sitter brevid på en stol och håller min hand .

Louis verkar upprörd. Jag har ont i magen .

Jag: aj .. Lou .. va är det?

Louis tittar bara på mej en stund.

Louis: du bara föll ihop..Jag börjar bli jävligt orolig .

En läkare kommer in och har en liten bunt papper och ger mej .

Läkaren: Är det han som är pappan?

Jag: ja .

Läkaren: då vill jag att ni tilsammans ska fylla genom den här.

Louis säger att han vill prata enrum med läkaren , de går ut och tror att jag inte hör .

Men det gör jag , fast jag får gå fram en liten bit .

Louis: Hur är läget?

Läkaren: det är inte alls bra .. vi måste ta ut den.

Och det måste bli snart för annars han hon spricka innefrån.

Louis: fan .. ni måste göra nått , nu .

Läkaren: vi gör det nu .

Jag går tillbaks till min plats och är helt chockad .

Ska dom bara plocka ut dom?..

Dom kommer ut och Louis tar min hand och kysser mej i pannan .

Louis: det är dags.

Jag får inte fram ett enda ord , bara följer med honom.

Jag: Louis ... Jag är rädd.

Louis: Det kommer gå bra , jag är här . Jag går ingenstans .

Läkaren: Här inne .

Vi går in i ett rum och snart kommer hela rummet fyllas av läkare / doktorer som

ska skära upp mej , ta ut barnen och sen sy ihop mej .

Jag sätter mej ner och kan knappt andas , jag kommer inte kunna ta mej igenom det här.